fredag 21 maj 2010

Onda Drömmar

Inatt/imorse drömde jag något helt fruktansvärt.

Det började helt vanligt med min pojkvän och en gammal skolkamrat till oss båda som skulle sova över. Det var mitt sovrum, men såg inte ut som det. Sen är vi plötsligt hemma hos skolkamraten -tror jag-, ute på landet. Vi var inne i hans rum, men sen gick vi ut och rökte. Han nämnde något om att han hade skaffat ett supermariospel, och jag blev superglad, och sprang in i hans rum med honom efter mig. Jag var överlycklig och kastade armarna runt honom för att ge honom en kyss, men hejdade mig för att plocka ciggen ur mungipan. Han tog den från mig, och utan en min, så brände han mig under ögat med den. Jag vart helt paralyserad, chockad. Sen började han misshandla mig något brutalt. Jag slogs tillbaka så gott jag kunde, men han var ju en stor kille. Jag kommer ut ur huset och får reda på att det var pojkvännen som sagt åt skolkamraten att göra så. Jag är så ledsen och chockad, att jag ber honom att dra åt helvete för att jag aldrig vill se honom igen. Han sitter där, helt iskallt och kollar likgiltigt på mig, och säger fine, eller bra. Hans bästa vän sitter bredvid honom och rör inte en min heller. Jag börjar springa igen, denna gången försöker jag ringa polisen, men jag når aldrig fram. Jag är ensam, sviken, nerblodad, misshandlad och halvhysterisk.

Härlig dröm? jag har fortfarande ett eko i huvudet av min pojkvän som ser iskallt på mig och fullständigt hatar mig.

lördag 1 maj 2010

Jag är ett rent helvete ibland

Förlåt, baby.

Jag är så jävla jobbig ibland. Redan när jag bad dig dra åt helvete, så ångrade jag mig. Det är en sorts självdestruktivitet. Jag kan inte låta bli, för jag blir så jävla sårad, men det skadar mig själv lika mycket som det skadar dig. Jag vill ju egentligen bara att allt skall vara bra, att vi skall vara lyckliga tillsammans. Men jag blir så osäker ibland. På allt. Så jag driver bort dig, men det gör så himla ont. Och ångesten som samlades i magen i samma stund som jag insåg att din telefon inte fungerar... well, ja. Så när jag viskade att det var det bästa med allt, menade jag egentligen det värsta. Jag saknar dig redan, och det har bara gått 15 minuter. När du sa att du inte skulle vara här så dog jag lite inombords... det gjorde ont att du ville dra iväg. Så jag pusha bort dig så mycket jag kunde, istället för att be dig att stanna. Som en utmaning. Gör det då. Fast inombords så ber jag dig att stanna.

Kan bara hoppas att du läser detta...

måndag 26 april 2010

Drömmar

Drömmar.

Så sent som idag drömde jag om mitt ex. Drömde att han "dog"... Fast mer en sorts törnrosa-död. Han bara "somna" och "dog." Sen låg han där, "sovades/död" och jag var helt förtvivlad. Men sen beslutade jag mig för att väcka honom, och då vaknade han. Och var inte alls död/borta. Det var en ganska konstig dröm.

Eller som för några nätter sedan. Drömde att jag bröt mig in i Partilliska Huset, och att Alexander Skarsgård var där - fast han såg ut precis som i true blood. Och jag var överväldigad. Sen så kom Familjen hem, och då... slängde de inte ut mig, de accepterade mig, och jag blev vän med min syster för den hundrade gången i drömmar.

Seriöst, jag drömmer sjukt mycket om att bli vän med min syster igen. Det är lite småkusligt.

onsdag 24 mars 2010

Dåligt, dåligt.

Jag försov mig idag, så jag hoppa över första lektionen. Även om jag förmodligen hade hunnit om jag skynda mig... Well. Och nu är jag snart för sen igen. Bara en kvart kvar tills jag börjar. Gah. Nu ska jag äta. *Dricka VanillaCoke*

torsdag 11 mars 2010

Mmm...

Jag älskar min pojkvän.

Dunk Dunk

låter det i mitt huvud.

Så fort jag ställer mig upp så får jag enorm huvudvärk i någon minut.
- Härligt!!

Nu ser jag att solen är framme iaf! :)

Precis varit magsjuk i något dygn. Det har varit oerhört äckligt och utmattande. Men imorse vaknade jag utan feber och utan den omedelbara känslan av att behöva kräkas. Det var ju härligt iaf...

Lyckats äta litegrann också! Which is great!

Nu ska jag kolla på Sex and the City.

fredag 5 mars 2010

Läste lite

Läste lite i min stora gråsilvriga bok. Där de sjunger på en visa hela tiden... Var tvungen att höra hur den gick. Den är väldigt vacker, och sorglig. Här en en oseriös tonåring med en viss talang som framför den aukustiskt: http://www.youtube.com/watch?v=jrlQaxeewZI

Visan själv varierar i text och verser, och jag vet inte riktigt varifrån orginalsången kommer från, men gammal är den nog. Ungefär som "Whiskey in the Jar."

Min favoritdel i hela texten är nog "Ruby lips above the water, blowing bubbles soft and fine." En lite mer traditionell version är kanske: http://www.youtube.com/watch?v=nzCSTMWix3g

Borde somnat för 2,15 timmar sen.

Lyricsen finns i inlägget innan detta.

Oh my darling Clementine

In a cavern, in a canyon,
Excavating for a mine,
Dwelt a miner, forty-niner
And his daughter Clementine.

Oh my darling, oh my darling
Oh my darling, Clementine
Thou art lost and gone forever,
Dreadful sorry, Clementine.

Light she was and like a fairy,
And her shoes were number nine,
Herring boxes without topses
Sandals were for Clementine

Oh my darling, oh my darling
Oh my darling, Clementine
Thou art lost and gone forever,
Dreadful sorry, Clementine.

Drove she ducklings to the water
Every morning just at nine,
Hit her foot against a splinter
Fell into the foaming brine.

Oh my darling, oh my darling
Oh my darling, Clementine
Thou art lost and gone forever,
Dreadful sorry, Clementine.

Ruby lips above the water,
Blowing bubbles soft and fine,
But alas, I was no swimmer,
So I lost my Clementine.

torsdag 4 mars 2010

Magic

3 is a magic number... yes it is, its a magic number.

<3

3

Saknar min ryss.
Han är hemma.
Tycker att han ska vara här...